Tröst

Jag hade en riktigt jobbig dag i onsdags. Dagen började bra men slutade inte alls lika bra. Jag har på sista tiden börjat se en ljusning och kunnat känna mig glad. I onsdags kväll hände något som fick alla de känslorna att försvinna. Jag somnade ledsen och förkrossad.

Jag har en app på telefonen som ger mig ett citat från C. S. Lewis varje dag och när jag vaknade i torsdags var det ett citat som talade direkt till mig. Det gav mig tröst och jag kände: "Okej, det här är jobbigt och jag vet inte när det är över men jag kommer klara det och jag kommer gå ur det här som en bättre och starkare person för Herren är med mig!"

Imagine yourself as a living house. God comes in to rebuild that house. At first, perhaps, you can understand what He is doing. He is getting the drains right and stopping the leaks in the roof and so on; you knew that those jobs needed doing and so you are not surprised. But presently He starts knocking the house about in a way that hurts abominably and does not seem to make any sense. What on earth is He up to? The explanation is that He is building quite a different house from the one you thought of - throwing out a new wing here, putting on an extra floor there, running up towers, making courtyards. You thought you were being made into a decent little cottage: but He is building a palace. He intends to come and live in it Himself. 

C. S. Lewis