I torsdags morse flög jag till Luleå. Himlen var grå och det hängde regn i luften. Planet lyfte och där ovanför de grå molnen sken solen. Det fick mig att reflektera över hur livet är. Ibland har vi gråa moln över oss. Livet är jobbigt och vi ser ingen ljusning. Men solen finns där. Där bakom det gråa finns ljuset och har vi tålamod och tro kommer vi få uppleva att livet ljusnar, att solen kommer fram igen.
En god och vis man sa till mig för en tid sedan: Ju mörkare livet känns desto närmare är ljuset. Det stämmer verkligen och det har givit mig tröst många gånger.